gränsen skjuts hela tiden framåt, samtidigt som känslorna ackumuleras och katalyseras. jag har mött någon som har en högre fysisk mur än jag själv och jag vet inte hur jag ska göra. jakten på närhet blev avvisning. jag håller stoltheten högt och sväljer nederlaget tillsammans med tårarna och tankarna. sväljer tills det gör ont i halsen - går vidare, ser mig inte om. aldrig. någonsin.

staden andas och börjar förbereda för vintern. mörkret lägger sin matta över gatorna. jag gillar inte kylan som närmar sig, men på något sätt passar den in. det är inte min årstid.

jag letar efter flyktvägar, platser som blir mina egna, ytor där tankarna kan få spela.